Nsuta!
Nu är jag i min gamla by Nsuta som jag bodde i sist. Jag trivs jättebra här och det var så himla roligt att träffa alla igen. Killarna (Mike och Junior) har växt om mig och Mary min värdtant hade fått grått hår sedan sist.
På morgonen kommer grannbarnen med en korg med frukost. Det brukar oftast vara äggmacka och te. Det är ett ganska mysigt sätt att vakna när de knackar på dörren vid 7. Sen till middagen på kvällen så går jag över till Grannfamiljen där Mike och Junior bor för att äta. Härom dagen provade jag Jam som är som okokt potatis. Det var intressant.. Annars brukar jag oftast få ris och kyckling.
Ovan: Min frukostkorg och nedan är min kvällsmat. Och den obligatoriska vattenpåsen som rymmer hela 50cl. Väldigt bra sak!
Eftersom jag är den enda vita människan här just nu så får man väldigt, väldigt mycket uppmärksamhet. När man går utanför huset så vill alla vinka, hålla ens hand, säga hej eller prata en stund.
Frågorna brukar komma i följande ordning:
Hur mår du? Vad heter du? Hur mår din familj? Vad heter din Mamma/Pappa? Det är kul för de blir lika förvånade varje gång man svarar på Twi.
Efter detta frågar många om vi kan bli vänner eller om de får följa med till Sverige. Det är också vanligt att de säger "I love you" eller frågar "Will you marry me?"
Första dagen här var jag och Mary på marknaden. Hon ville hålla min hand hela tiden. Jag köpte ett vattenkärl för tvätt och disk och ett armbandsur till Mary för 15kr. Annars var det mest mat och secondhand varor så det har inte blivit några riktiga fynd än.
Idag lördag hade jag en ledig dag. Efter frukost åker jag därför in till Mampong för att spana in staden. Det slutade med att jag hamnade på en nagelsalong där jag hängde hela förmiddagen. Jag fick målat både mina tår och fingrar för 15kr. Tjejen som var före mig ville sedan visa mig runt lite så vi gick en runda i staden och sen visade hon mig sitt hus och sin familj. Det är väldigt roligt hur man blir kompis med alla här direkt, lite annorlunda än i Sverige.
På nagelsalongen, min nya vän med superfixat hår och hennes mormor och några gammla kort de visade mig.
I lördags kväll gick jag med Mike och Junior till en bar efter middagen. Jag lärde dem några svenska kortspel med min kortlek med älgar på. Jag köpte även varsin öl till hela sällskapet på 6 personen och fick växel över på min 60kronors sedel. Det var inte så svårt att vara kung i baren här.
Märkliga beteenden 2
Under mina dagar här i Nsuta har jag lagt märke till fler konstiga beteende som vi inte är vana vid hemma. Här är några exempel.
- Det finns väldigt mycket "regler" om hur man äter.
Man får endast äta med högra handen.
Man ska egentligen inte dricka förrän man ätit upp för att man inte ska bli mätt osv.
- De tror att det innebär otur att sjunga när man tvättar av sig.
- De rotar i soporna! Jag hade slängt lite sopor och när jag går förbi påsen igen så ser jag att de tagit upp några plastglas som jag slängt i påsen. Jag blev först irriterad att de rotat i soporna men jag antar att det är helt okej att göra så här..
- De sopar undan på golvet hela tiden och ägnar mycket tid åt städning. Trots detta är det ändå smutsigt och stökigt överallt. Mamman spottade till exempel ut sin tandkräm över hela innergården så det är väldigt märkligt.
Babies home
Jag har nu också börjat arbeta på Barnhemmet i Mampong. Tyvärr är det endast jag som är volontär där nu men det går bra ändå. Det finns ungefär 30 barn och några lite äldre barn som "blivit kvar". Barnhemmet tar in barn vars mammor oftast gått bort vid födseln, är sjuka eller av andra anledningar inte kan ta hand om barnet. Vanligtvis stannar barnen på barnhemmet tills de är omkring 4-5 då de åker tillbaka till sina familjer igen. Som sagt blir vissa barn kvar och då får de hjälpa till att ta hand om de mindre barnen. Det är väldigt hemskt för där är 6-8åringar som får bete sig som vuxna.
Mina arbetsuppgifter är att ta hand om främst de yngsta barnen. Där finns i nuläget 8stycken som är under 1år så det blir en hel de matning med nappflaska och flera blöjbyten. På barnhemmet finns också den minsta bebisen jag sett i hela mitt liv. Bebisen är nu 3 veckor gammal och föddes redan efter 6 månader! Hade det varit i Sverige hade hon säkert legat på BB i en kuvös men här ligger hon bara i en spjälsäng bredvid de andra bebisarna.
En vanlig dags rutiner ser ut ungefär såhär:
Vaknar 7.00 ,äter frukost och klär på mig.
7.45 går jag ner till busstationen och tar jag en taxi till Mampong för 3kr.
8.00 börjar arbetsdagen. Först får de stora barnen välling, sedan de små barnen. Eftersom det inte finns personal att mata alla barnen så har nästan alla lärt sig att äta själv. Efter maten så bäddar man rent deras sängar och tar fram kläder och blöjor. De stora barnen har knytblöjor som man tvättar och återanvänder.
Sen badar alla i vasken, man smörjer in dem, sätter på blöja och klär på dem på löpande band. Det ser nog ganska roligt ut med 15 bebisar på rad.. När alla är påklädda är det dags för vila kl 11.
Samma procedur sker på eftermiddagen efter lunch.
Det som är hemskt på barnhemmet är att det är så många bebisar. Alla ligger uppradade utan att någon får särskilt mycket extra uppmärksamhet och de får väldigt sällan gå ut. Jag tror det är därför som alla barnen slutar gråta så fort man tar upp dem.
Jag ska försöka ta lite bilder därifrån i veckan.
Nsuta
Nu har jag precis kommit fram till min gamla by. Vädret här är soligt och ligger runt 30 grader varje dag. Dock är det en mindre regnperiod så det kommer ett skyfall varannan dag ungerfär.
Det är väldigt mysigt och familiärt här i Nsuta men det är betydligt mer primitivt än i staden. Det innebär att mitt internet är jättesegt men jag hoppas kunna ladda upp lite bilder i inläggen senare.
Ikväll ska jag äta middag hos en grannfamilj och imorgon blir min första dag på barnhemmet. Jag börjar klockan 8 och arbetar fram till 11 innan det är siesta. Andra passet för dagen är mellan 15-18.
Nu är det endat elva dagar kvar här, tiden går snabbt!
Saknar er! Kram!
Fotboll, fotboll, fotboll!
Igår så var vi på Ghana-Egypten matchen! Det var verkligen en rolig upplevelse, speciellt eftersom de vann med 6-1!!
Såhär kändes det ungefär http://www.youtube.com/watch?v=iXjO9-6ByjA
Vi träffades allihop ganska lång tid innan matchen för att få bra platser. Jag gick tillsammans med tre andra volontärer så vi hade jätteroligt i matchande tröjor och allt! Innan matchen köpte vi även små flaggor och blev målade på kinderna. Vi hoppade dock vuvuzelor för det fanns där tillräckligt med redan..
Hela arenan var fullsatt och det var som att alla sektioner var som MFF-klacken. De hade också väldigt snygga små danser till sina sånger. Det fanns dock ingen bildskärm över repriser eller speakers men den hade nog inte hörts ändå för det var sånt liv. En mycket rolig upplevelse!!
VM-KVAL!!
Yees vi fick biljetter idag!! :D
Vår vän tog oss även till ett ställe så att vi till och med fick göra matchtröjorna med våra egna namn som de tryckte för hand!
Nu är vi redo för Tisdagens match!
En dag i skolan
Hej! Idag har jag haft en superrolig och lärorik dag på en skola. Det var mycket intryck och en del hemska sådana också. I Ghana börjar man skolan när man är 3år vilket är väldigt tidigt. Denna skola hade elever från 3-10år. De lärde sig siffor, matte, engelska och alfabetet. Man måste alltid prata engelska i skolan eftersom det är det officiella språket men många pratar med grov afrikansk brytning.
Skolan börjar kl 8 på morgonen och slutar runt 4 så det är långa dagar för så små barn. På lördagar har de en kortare dag. Egentligen ska skolan vara gratis för alla men det tillkommer avgifter för mat, skoluniform, böcker osv så många har inte råd att ha sina barn i skolan trots att den är "gratis".
I skolan ska barnen ha skoluniform. Själva syftet med skoluniform är ju att alla ska se likadana ut för att förhindra utanförskap och mobbing men då inte alla hade råd med skoluniform kom några barn i vanliga kläder så uniformen får nästan motsatt effekt enligt mig.
En annan sak som är väldigt annorluna är själva pedaogiken. Det är ett väldigt högt tempo i klasserna och väldigt hög ljudvolym. Det finns inte riktiga väggar mellan klassrummen så man hör de andra klasserna hela tiden. Undervisningen innehåller mycket ramsor och "skriklekar" , som jag väljer att kalla det med upprepningar av det läraren säger. En roilg sak är att de sjunger "If your happy and you know it - say AMEN!" istället för "Clap your hands".
För att hålla disciplin på eleverna använder man sig av belönings- och straffsystem. Om en elev är duktg så klappar hela klassen för personen men om en elev gör fel så finns det ramsor och straff för det också. Läraren går ständigt runt med en pekpinne som de slår med i bänkarna och även på eleverna. De slog bland annat en elev för att den inte hoppade i takt till en ramsa vilket var vädigt hemskt.
Jag pratade med min värdbror Romeo om detta och även elever i hans ålder får straff. Eftersom han är en duktig elev har han som uppgift att ta hand och hjälpa två sämre elever. Han är då ansvarig för dessa så om de är busiga eller svarar fel får även han straff. Väldigt annorlunda med kollektiv bestraffning på det viset.
Men i övrigt så var det en väldigt fin dag med mycket glada barn!! :)
BILDBOMB!
Läraren i en av klasserna.
Lord Junior, de har så himla roliga namn här.
Deras hemska skolgård med grus och gamla plåtsaker.
Några av flickorna har väldigt avancerade håruppsättningar :)
Egentligen skulle man ha den orangea tröjan på fredagar och annars de rosa kläderna men det var inte så noga.
Kulturdag!
I torsdags så åkte jag och mina 3 volontärvänner till The cultural center. Det är ett område med olika konstutställningar och lite craft workshops där man kan prova på typsikt hantverk, trummor och dans. Vi tänkte gå på zoo't men ångrade oss när vi såg hur burarna såg ut..
De drejade krukor i olika former och storlekar. De stora som ni kan skymta i bakgrunder består av olika delar som de fogar ihop för hand. Jag fick prova att dreja vilket jag tycker jag är ganska bra på men det var inte mycket att komma med i jämförelse med dessa killarna.
Här gör de traditionella möbler och trummor. Som ni ser på bilden så brukar en person arbeta och resten titta på. Det är ganska intressant att de aldrig stressar och tar allting i sin egen takt. Man hade nog kunnat klara sig utan klocka här..
På vägen hem. De spelade Abba och jag blev väldgt imponerad då det annars är mest afrikansk musik. På bilden ser ni ett vanligt sätt att transportera både människor och saker på. Det är lite annorlunda här hur man gärna vill trycka in så mycket som möjligt i transporterna och gärna 6-7 personer i en bil.
På kvällen hämtade jag mina afrikanska byxor som jag blev helnöjd med. Kankse borde börja med denna typ av färgglada kläder hemma också haha.
Onsdag!
Idag är det Onsdag och jag har varit här i snart 12 dagar. Tiden går väldigt snabbt!
Idag följde jag med min Chef och hans kompis på en liten tur runt i Kumasi. Nu på eftermiddagen så har en ny volontär flyttat in i mitt hus från Israel! :D
Här kommer en bildbomb med upplevelser och intryck från dagen.
När man går runt i stan så råder Kluster-effekten rakt av. Denna gatan säljer endast begagnade cyklar, en annan endast möbler osv.
Här besökte vi en by som vävde så här fina tyger för hand.
Här ser ni berg av hårt förpackade secondhand kläder. Dessa säljs säckvis utan att man vet vad det är för innehåll och sedan säljs second hand sakerna vidare på gatan. Lite som att köpa Grisen i säcken fast en bunte kläder :) Ändå fascinerande att alla våra gamla saker hamnar här.
Några matstånd som säljer Pepe, det är som små minipaprikor.
Vi hälsade på hemma hos min Chefs kompis familj :)
Här är jag utanför deras kök.
Här går min chef och lyssnar på min ipod som han fick låna. Han lyssnade på Justin Bieber för första gången och tyckte det var mycket bra ;)
Övriga saker jag såg idag:
En kvinna som bar en symaskin på huvudet och ett barn på ryggen, oftast bär de allt på huvudet även handväskorna vilket ser lite roligt ut.
En familj som hade en liten apa som husdjur
En flakmoppe lastad med getter
Sockerrör på riktigt, tänkte på Hayday.
Sen var vi på besök på en rättegång vid en sjö där de hade en sjögud. Det var två kvinnor som hade bråkat för att den ena var otrogen med hennes man så båda blev skyldiga till att betala böter till denna gud. För pengarna skulle det tydligen köpas djur där de offrar deras blod. Väldigt märkligt och jag förstod inte hela grejen riktigt. Det var ialf inte en officiell rättegång utan en religös sådan.
Sen såg jag en Albino! Hon hade afrikanska drag men hade helt vitt hår och vit hud. Väldigt annorlunda och häftigt.
Nu ska jag äta middag och prata mer med den nya volontären! På torsdag är det tydligen en fotbollsmatch mellan Ghana och Egypten så vi ska försöka få biljetter till den.
<3 KRAM!
Tisdagens bilder
Vi åkte in till stan och sydde upp ett par byxor för 30kr på ett skrädderi.
Så här gör man cementblocken som jag skrev om tidigare.
Och här är när de lägger ner cemetblock i marken där de grävt ut för väggarna.
En lektion i Twi
Här kommer en liten lektion i Twi (Jag skriver glosorna som det uttalas)
Det är väldigt uppskattat när man pratar det och de blir lika förvånade varje gång. Jag kan nu klara mig i taxin och i affären så det är kul.
Thank you - Medaase
Good morning - Maache
Good afternoon - Maahaa
Good evening - Maa Joh
Come here - Bra-Ha
Lets go - Jein ko
What time is it - Abo sen
Where are you going - woo kohen
How much - Aye sein
Stop it - Jai
Yes - Aane
No - Deebi
I'm sorry - Me pacha
Welcome - Akwaba
Mitt afrikanska namn
Ethia - Född på en lördag
House construction
Nu tar min chef en liten tupplur på jobbet (Ja arbetsmoralen är inte riktigt på topp) så då kan jag passa på att blogga lite.
Byggbranschen här i Ghana fungerar lite annorlunda från i Sverige. Den största skillnaden är att här görs allt arbete för hand från grunden. Det finns inga maskiner och man använder istället spade och hacka. Alla hus byggs i cement som man blandar själv med grus och vatten. Man gör till och med cementblock i en maskin för hand och låter dessa sedan torka på plats. De blir väldigt fascinerade när jag berättar om våra trästommar och prefabricerade hus.
Arkitektyrket här innebär också att man tar på sig ingenjörsrollen och gör alla beräkningar för konstruktionsdetaljerna. Hemma i Sverige slipper ju vi som arkitekter oftast den biten så det är intressant att se hur de arbetar parallellt här. Dock ser nästan alla hus likadana ut så man använder oftast samma beräkningar och mått för balkar och trappor osv.
Tyvärr fungerar inte riktigt byggbranschen riktigt då man inte gör en budget för de olika projekten. Istället så börjar byggherren med att föra in en stor summa pengar i projektet och så pågår bygget tills pengarna tar slut. Då pausas bygget tills det tillkommer mer pengar. I vissa fall tilllkommer det aldrig mer pengar och då står istället de halvfärdiga husen och förfaller.
Äganderätten till marken är också ganska komplicerad. Till all mark finns det en Landlord. Vill man bygga ett hus får man hyra mark av denna person och kontrakten varar i 99år, alltså blir det som att köpa marken på livstid. En väldigt konstig lösning som jag inte riktigt förstår. Ska undersöka saken vidare.
Det finns inga byggställningar här direkt så det gäller att klättra. Till vänster ser ni Bambupinnar som används för att stabilisera bygget innan det är färdigt. Till höger hur de armerar betongen med stål som de böjer till.
Arbetskläderna varierar. Man kan både ha finskor eller fotbollsskor med dubbar på jobbet haha.
Eftersom man här inte behöver hålla värmen inne i huset så kan man ha väldigt högt i tak. De brukar även dekorera taken väldigt fint. Här en takkrona som de har gjutit själva i gips.
Ett privat sjukhus som håller på att byggas.
Utflykt till häst
I söndags hade jag en jätterolig utflyktsdag!!
Jag började med att sova över hos min volontärkompis Fanny. Vi åt frukost och sen mötte vi upp Lisa som är som vår extramamma. Hon är runt 35år från Canada och har precis flyttat hit. Hon har sålt alla sina saker ch sin lägenhet i Canada och ska nu bygga upp ett nytt liv här. Hon har till och med skaffat en pojkvän som var hennes trumlärare. Hon är ganska galen och härlig.
Tillsammans åkte vi ut till en Sjö som låg kanske 1,5h resa bort. Vi fick byta Trotro flera gånger och när vi kom fram till "The lake area" fick vi betala en turistavgift som även kallas Obruniavgift (vit människa) på 3kr för att komma in.
Precis vid sjön åkte vi till en Horse ranch. Det var en fransk kvinna som ägde den som flyttat hit och bodde med sin afrikanska man och deras barn vid ett jättefint hus vid vattnet. Hela stället var väldigt bohemiskt och allt var organic. Vi började med att äta en trerättersmiddag med endast vegetariska rätter.
Till förrätt fick vi gurka, avokado och Rädisor. Till huvudrätt fick vi råris och en grönsaksröra och till efterrätt fick vi banan med choklad. Det var första gången sen jag lämnade Sverige som jag åt choklad. Även fast det inte smakar som svensk choklad var det väldigt gott!! Till detta hade hon gjort ett eget Hibiskuste och iste av Kanel och Acai.
Efter att vi ätit och njutit av utsikten åkte vi på en hästtur. Vi red i någon timme förbi flera fina fiskebyar. Jag gillade lugnet vid sjön om man jämför med staden som är väldigt hektiskt. Här kommer en liten bildbomb från en väldigt lyckad dag!!
Att vara i Ghana är väldigt bra för min djurrädsla då det är djur överallt..
Fancy toalett i afrikansk stil.
Hästarna var fina och välmående
Några barn och deras Pappa pumpar upp vatten.
Fiskenät som hände och torkade.
Det kändes lite som att vara med i Expedition Robinson
Vårt härliga gäng! Till vänster är den franska kvinnan som ägde gården. I mitten Lisa från Canada och till höger min vän Fanny.
Konstiga beteenden i Ghana
I Ghana är det inte mycket som är som i Sverige. Här är några exempel på vad som är fullt normalt här.
Vi vill VARNA känsliga läsare att blogginlägget kan innehålla material som kan anses stötande
:)
- Man har såsen (ketchupen) på salladen istället för på maten. Mindre gott.
- Man sover på golvet och delar madrass. Man har annars väldigt få möbler överlag.
- Det finns "Light your skin" produkter istället för Brun utan sol som vi har i Sverige.
- Alla kvinnor som har långre hår än 2cm har inflätat löshår.
- det är tredigt för killar att ha långa naglar , och då menar jag verkligen LÅNGA naglar på upp till 4cm (usch).
- Det anses oartigt att använda vänsterhand.
- De säger ofta "I'm coming" när de går bort från en, det är något med översättningen från Twi som blir konstigt..
- 95% av allt som sälja är secondhandsaker från resten av världen. Man kan köpa en Singer symaskin för 60kr.
- De tycker inte om när man vill hjälpa till för det talar emot deras gästvänlighet.
- Det är oartigt att lukta på sin mat av någon anledning.
- Om någon vill ha uppmärksamhet så gör de ett pussljud. Det är inte ett flörtförsök.
- Man köper hela djur när man köper kött. Det är väldigt hemskt för hönsen lever väldigtväldigt trångt tills de blir köpta då går de helt fritt.
Begravningsfest
I lördags var jag på en begravningsfest, ja alltså begravning och fest på samma gång, väldigt osvenskt.
Varje Lördag brukar människor gå på antingen begravning eller bröllop. Hur man känner värden är mindre viktigt. Nu gick jag på min organisationsledares väns pappas begravning..
När vi kom dit kl 3 så hade de satt upp stora tält som de dekorerat med röda och svarta draperier. Svart och rött är dresscode och tema hela lördagen. På söndagen i kyrkan är det svart och vitt som är dresscode.
De flesta hade på sig som ett skynke som en tibetansk munk, fast i svart eller rött. På huvudet hade kvinnorna virat en svart sjal runt huvudet. (Här är det mer okej att visa axlar och lite klyfta än att visa låren, vilket känns väldigt konsitgt för mig.)
På begravningen hade de ett liveband och kör och vissa dansade. I tältet stod flera rader med stolar uppradare. På främsta raden satt de närmast annhöriga. I ungefär 2 timmars tid kom det stora grupper av männisor som gick runt tälten och tog i hand med alla på främre raden. Dessa var uppdelade efter Tribes alltså så gick man tillsammans med sitt grannskap. Jag vet inte riktigt vilken grupp vi gick med men vi tog också alla i hand.
Efter ett tag blev man inbjuden till innergården där det serverades drycker och mat. Tydligen så är det tradition när det är begravning att man ska göra maten extra stark. Jag förstod inte riktigt varför det var så här men maten var så stark att man fick äta snabbt och sen pausa i 5minuter och upprepa. Trots att det är oartigt att inte äta upp allt fick jag ändå ge upp efter halva måltiden eftersom det brände i hela kroppen.
Till maten fick vi en fruktöl. Det smakade ungefär som läsk eller cider. Det roliga på begravningen var att det var kvinnorna som satt runt ett bord och drack massa öl och inte männen. Här är ofta kvinnorna större både till längd och vikt så det ser lite roligt ut.
Klockan 6 gick vi därifrån hem till Mike där jag mötte upp mina volontärvänner men festen försatte nog långt in på natten. Jag vågade tyvärr endast ta ett kort bakifrån då jag inte var säker på om man fick fota.
